Anteckningar från open space #3

Open space #3 var specifikt för befintliga föreningar. Vi spelar inte in våra open spaces, men här kommer en sammanfattning genom okompletta anteckningar:

Fråga: Vad har ni för relation till producenter?

Marie:
Ekokooperationen för 17, inköpsförening utan affär. 15-20 hushåll.
Det ska inte bara handla om mat, mål att vara så nära så möjligt. Stampar fortfarande med Biodynamiska Produkter. Hade planer för samarbete med Hela Jorden, ett nystartat CSA, men föll på för lite ork från medlemmar. Trots corona vill folk inte boka upp varorna. SKulle vara 6veckor utan beställning på sommaren pga semester etc. Funkar inte för producenterna.

HAnnes, Jönköping, bikupan.
Köper mkt grönsaker & frukt från Biodynamiska, speciellt sånt som inte odlas här på vintern etc.
Persgården, mjöl, musli etc. Söderlings grönsaker i Habo. Några lokala producenter, men ingen relation mer än att vi köper deras produkter. Hur kan man få in dem ytterligare i butiken. Föreningen i nytt skede, tillgång till ekomat är vunnet, vad är den nya visionen för kooperativet? Viktigt att få in producenter och uppmuntra nya. Glada att vara runt Jönköping, mkt småbruk, har även småbrukarlinjen.

Marcus:
67 leverantörer över åren. Har kommit och gått. Några har fått starthjälp genom föreningen. Bakat bröd, till föreningen. KOmmer runt livsmedelskrav genom att alla som kommer in i butiken behöver vara medlemmar. Enkel testbädd för sina produkter. En i trakten har börjat baka bröd. Föredrag kring hur hon bakar, kulturarvsspannmål med surdeg, ska också börja odla säd. Producenten finns med i rummet och kan prata. Många småodlare som levererar överskott. Gör att det går upp och ner, man vet inte sortimentet. Kan vara bra för producenter, känns lättare att inte vara pressad att vara konstant i leveranserna. Negativt är att folk handlar på andra ställen för man vet inte om det finns. Oftast finns inte färska saker om det inte kommer från trakten.

Testat olika sätt att samarbeta med producenter. 2 problem. 1 förvaring, kyl tex, kommer behövas andra rutiner om det ska finnas gemensamt. Det andra problemet är svinnet. När man jobbar med färskt så blir det mkt svin och någon grupp ska hantera det, rensa, skriva upp med mera. Skrev förra året konsignationsavtal med producenterna, de åker dit med sina varor till butiken och fakturerar sen bara för det som blir sålt. Tar tillbaka osålt. Fungerade hyffsat men kanske skrämmer en del som inte är i närheten. Fortfarande ett sökande kring det här. Sommaren fungerar det hyffsat, men för större delen av året skulle det behövas förvaringsmöjligheter för rotfrukter kål etc. Behöver tänka mer på hela kedjan.

Är inne i en fas av sortimentsändring, entusiasmen från tidigare har tonats ner lite, lättare att köpa in från biofoods än lokalt. Allt kommer samtidigt, kommer på en pall.

Hur skulle man kunna jobba med producenter?

Hannes:
Största utgiften för oss är löner, intressant med Helsingborgs modellen där alla arbetar som medlemmar. Minska produkterna och kanske bara köra lokalt? Kan vi ha färre varor? Vad borde man prioritera?

Marcus N:
Det finns producentkooperativ, som har butiker tillsammans där de säljer sina produkter. Kan vi ha en kombination. Nordansmak, delvis producenter som äger det. Hitta hybrider är intressant, hur gör man det smidigt för folk? Man kan som medlem åka ner och sälja 5. Kan man gå tillsammans med flera inköpsföreningar att köpa in större partier? Får man se upp så att man inte köper saker för långt ifrån och konkurerar bort det lokala? Finns det andra modeller? Matpriserna generellt, svårt att konkurrera med storskalig mat, kanske man måste jobba med att det inte kanske ska vara billigare hela tiden? Jobba med att kunna betala mer? Utbildningsidén kring inköpsföreningar är viktig, om man har en vanlig butik som är öppen för alla så är det kanske svårare.

Nadine:
En fråga, kan ni bjuda in till nätverksträffar med producenter? Få en bild av deras situation, dela på risk.

Marcus:
16 juni finns det ett möte för att synliggöra producenters situationer.

Marie:
Vi kommer aldrig att bli en butik, kommer att hålla oss till att starta väldigt lokala hubbar. Varje tunnelbanestation har en hubb. Istället för att driva alla så hjälpte vi till att starta andra. Hur kan man hålla nere kostnaderna, för att kunna möjliggöra för så många som möjligt? Social omtänksamhet. En väg att undersöka, förvaltningen i Sthlm är positiva till stadsodling, får pallkragar, jord etc. Bönderna som finns i området är efterfrågade, det finns också bondens marknad där det ringlar långa köer, de har inget behov av oss. Etik och värdegrund kan hjälpa. Samarbete med REKO-ring för att göra det mer lönsamt för producenter att komma in med grejer.

Hannes:
Kan man ha ett första öppnande möte med producenter?